If we ever meet again

Say, what does someone like you doing in a place like this...


Man tror att man kan lämna saker bakom sig, men de smyger sig på en. De kommer tillbaka när man minst anar det. Det är både till det bättre och det sämre. Jag menar, här borta så ser man allt med ett annat perspektiv vilket kan vara till en stor fördel eller nackdel... Man kan se männsikor som de verkligen är. Man vet vilka som verkligen bryr sig, vilka som betyder något. Sanningen kan tyvärr slå till hårt och oförsonligt mot en när man väl upptäcker den.

Jag är glad att jag klarat mig undan så pass bra som jag har gjort. Men de finns de som inte alls gjort det. Att bli huggen i ryggen så fort man vänt sig om för att göra något nytt måste kännas hårt, jävligt hårt. Men ibland kanske det är nödvändigt att genomgå det endast för att du ska lära dig något om dig själv, och kanske även om andra.

Du kommer åtminstone lära dig vilka det är som är värda att lägga sin tid på och som vilka förtjänar din uppskattning...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0