Solen lyser här på Burghley Close idag igen.
Klockan börjar snart närma sig tolv och jag liiger kvar här i min pyjamas, även om jag egentligen har en massa att göra.

Julbordet som jag tidigare nämnt ska vara klart om ett par timmar. Det enda jag har förberett är en deg för brödbak. Den ska så och jäsa i tre timmar till ungefär så ingen fara på taket. Men allt annat då? Linda vekrar fortfarande sova, så jag vet inte riktigt hur det ska gå för att vara ärlig. Skinkan kommer vara svårast. Och den kommer ta längst tid. Men jag kan ju lika gärna börja göra iordning det jag kan. Nämligen mig själv. Och sedan får vi hålla tummarna och och hoppas på det bästa. Right? Eller ska man helt enkelt göra som min mamma och säga "Herregud" skratta lite och säga "Ja, vi får se hur det går då". Jag känner att vi har starkt stöd ^^. I och för sig har hon rätt. Vi får se hur det går.