Jag känner mig hyperexhalterad och har lust att göra något äventyrligt, dumt, spännande, adrenalin framkallande, kul, överilat och knasigt. Vart känslan kom ifrån vet jag inte.

Har lust att skaffa en tatuering till, att springa tills man inte orkar mer, att snurra runt och skratta tills man faller ihop i en hög, sitta vid en strand vid solnedgången tillsammans med en god vän, få tiden att gå bakåt och framåt på samma gång, känna pirret i magen och veta att allt kommer att bli bra, dansa som aldrig förr och bara leva livet.

Fast...om jag tänker efter så känns allt så jäkla bra nu ändå! Så varför ska jag bry mig om en massa annat? ;)


I know that shame is your defeat...